Where'd you wanna go? How much you wanna risk?

Det är en surrealistisk känsla som infinner sig varje dag när jag öppnar ögonen och påminns om att jag bor i New Jersey. Att jag faktiskt bor här nu. Att jag har gjort det i exakt en månad idag. Att jag har två hela månader kvar innan det är dags att fylla resväskan till bredden och bege mig hem igen. Det är en surrealistisk känsla som fyller mig till bredden varje morgon när jag tar bussen in till New York och sedan tar metron downtown till Financial District för att sitta i ett höghus på åttonde våningen och jobba i åtta timmar. Med böcker. Som jag drömt om sedan jag var liten. Med Brooklyn Bridge utanför fönstret. Alltihop är surrealistiskt, och jag tror inte att jag kommer fatta vad som hänt förrän det är över. 

 

Jag har alltså bott här i en månad idag och utav de senaste fyra veckorna har nog den senaste varit den bästa. Vädret har blivit bättre, jag har fått mer kontakt med mina roomies, jag har fått en extra bra praktikantkompis och jag har gjort lite mer grejer än jag gjorde de första två veckorna på praktiken. 

     Igår tog jag en välbehövlig sovmorgon och åkte sedan till Jersey City och gick i lite butiker. Sedan åkte jag hem och gjorde mig i ordning för kvällen. Tog bussen in till Times Square och metron till Central Park. Så gick jag igenom ett vårblomstrande Central Park över till Guggenheim konstmuseum där jag mötte upp Lauren, Marlies, Marlies kompis som jag inte minns namnet på, Susanne och Tennison. Efter klockan sex får man gå in på museet och betala vad man tycker rundturen är värd. I vanliga fall kostar inträdet 25 dollar, och rekommenderat pris för inträde var 10 dollar. Men eftersom det var frivilligt att betala vad man ville, och vi alla är relativt fattiga så betalade vi sammanlagt 9 dollar för sex pers (hehe). Guggenheims konstverk var vackra, men jag måste säga att jag inte är en direkt konstfantast även om jag till viss nivå kan förstå tjusningen. De jag, och resten av mitt sällskap, mest gillade var själva byggnaden. Guggenheim är byggd som en spiral och är enormt vacker både inuti och på utsidan.

.

.

.

It's a surreal feeling that takes place every day when I open my eyes and remember that I live in New Jersey. That I for real live here now, and that today, I've been living here for a month. That I have two months left until I need to fill up my trolley to the very limit and head back home. It's a surreal feeling that fills me up every morning when I take the bus to New York and then take the metro downtown to Financial District, just to sit on the eight floor of an amazing building and work for eight hours. With books. Which has been my dream since I learned how to read. And I have Brooklyn Bridge outside of my office kitchen window. Everything is surreal, and I feel like I won't understand what is really happening right now until it's over. 

 

So, I've been here for a month now and out of the last four weeks, I think this last one has been the best one. The weather got warmer, I got to know my roomies better, and Monday a new intern started at the company. Also, I've been more active then the first two weeks of the internship. 

     Yesterday I gave myself a morning in and then I went to Jersey City to look in some shops. Then I went back home to get ready for the night, and later I took the bus to Times Square and the metro to Central Park. I walked to a spring blossoming Central Park over to Guggenheim art museum, where I met up with Lauren, Marlies, Marlies friend, Susanne, and Tennison. After six it was pay what you wish. The regular fee is 25$, and the suggested pay what you wish is 10$, but we paid 9$ for six people (hehe). Guggenheim had some really amazing art works, but I am not really that into art even though I can understand why people are. But I mostly liked the building, which was really cool. It's built as a spiral, and it's incredibly beautiful both inside and outside.